Försöksprojekt med personlig budgetering för personer med funktionsnedsättning stärkte kunskapsunderlaget

social- och hälsovårdsministeriet
Utgivningsdatum 4.3.2022 10.26
Pressmeddelande 64/2022

Försöksprojektet med personlig budgetering för personer med funktionsnedsättning har avslutats. Projektet stärkte kunskapsunderlaget om den personliga budgeteringens styrkor, svagheter, möjligheter och hot jämfört med andra sätt att tillhandahålla tjänster. Beslut om fortsatta åtgärder, såsom en eventuell lagstiftningsreform, fattas i samband med att nästa regeringsprogram utarbetas.

Försöksprojektet med personlig budget (2020–2021) bestod av nio statsunderstödsprojekt som finansierades av social- och hälsovårdsministeriet och ett riksomfattande utvecklingsarbete som samordnades av Institutet för hälsa och välfärd och som alla regionala projekt deltog i. 

Syftet med projektet var att stärka självbestämmanderätten, delaktigheten och valmöjligheterna för personer med funktionsnedsättning i planeringen och genomförandet av servicen. Ett ytterligare mål var att utveckla ett sätt att ordna personlig budgetering som lämpar sig för Finlands rättssystem och servicestruktur.

Både möjligheter och risker i fråga om personlig budget observerades

De regionala projektaktörerna ansåg att fördelarna med personlig budgetering är valfrihet, mångsidigare tjänster, flexibilitet, möjlighet att pröva olika alternativ för tjänster och stöd, självbestämmanderätt och individualitet. Digitala program och metoder sågs som en möjlighet att följa upp och administrera budgeten. 

Riskerna ansågs vara att kunden inte får de tjänster som han eller hon behöver, att stödet för användningen av budgeten är bristfälligt och att det är svårt och komplicerat att fastställa och administrera budgeten. Dessutom var man rädd för att kostnaderna skulle stiga eller att den personliga budgeten skulle ses som en sparmetod. 

En del av projektaktörerna ansåg det vara nödvändigt att bestämmelser om personlig budgetering tas in i lagen. Å andra sidan framhävdes åsikten att principen om individualisering kan genomföras också på andra sätt att ordna tjänsterna än genom personlig budgetering. Detta förutsätter att praxis inom tjänsterna och socialarbetet för personer med funktionsnedsättning förnyas, att den kundorienterade verksamhetskulturen och kompetensen stärks och att tillräcklig personal inom arbetet med personer med funktionsnedsättning tryggas.   

I de regionala projekten utvecklades många slags arbetsrutiner och metoder som stöder ett kundorienterat och individuellt planerande och genomförande av tjänsterna. Exempel på god praxis finns på webbsidan www.innokyla.fi (på finska)

Förslag till modell för personlig budgetering i Finland lades fram

Ett centralt resultat av projektet är en publikation som Institutet för hälsa och välfärd utarbetat och som innehåller ett förslag i form av ett lagförslag med en modell för personlig budgetering och lagstiftningen om den i Finland. 

Personlig budgetering definierades som ett sätt att ordna tjänster, där användaren väljer och skaffar tjänster med den personliga budget som beviljats honom eller henne. Budgetens storlek baserar sig på användarens individuella servicebehov.

Element som stöder den personliga budgeteringen ingår i lagstiftningsreformen

Enligt regeringsprogrammet för statsminister Marins regering ska man i samband med reformen av lagstiftningen om funktionshinderservice se till att de individuella behoven hos personer med funktionsnedsättning tillgodoses bättre. I regeringsprogrammet nämns dessutom försök med en personlig budget för personer med funktionsnedsättning och i samband med försöken ska även behoven av lagstiftningsändringar bedömas. 

Personlig budgetering ingår inte i det förslag till reform av lagstiftningen om funktionshinderservice som nu är på remiss. Avsikten är dock att i lagen föreslå vissa element som stöder den personliga budgeteringen och ett eventuellt införande av den. Stöd i att fatta beslut är ett exempel på detta.

Ytterligare information:

Anne-Mari Raassina, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 163405, [email protected]
Sirkka Sivula, jurist, tfn 0295163007, [email protected]